Frågan är om Miljöpartiets grundare förstod hur otroligt taktiskt det var att bestämma att partiet alltid ska ha två språkrör, och därigenom säkerställa att partiet i stort sett alltid har dubbelt så många representanter närvarande än varje annat parti. Varje gång vi ser de rödgröna samlas för att presentera vad som anses vara nyheter står fyra personer på podiet, en gammal kommunist, en ledare för Sveriges ibland största parti och två pers från ett parti som tidigare var i riskzonen för att åka ur riksdagen och beskylldes för att vara ett enfrågeparti men som idag siktar på dussinet procent.
Miljömedvetenhet är fint idag, men fem myror är faktiskt alltid fler än fyra elefanter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar